Ett bioraffinaderi använder biobaserade resurser effektivt och utvecklar nya produkter som ersätter fossilbaserade. Råvarorna kan exempelvis komma från skogen, jordbruket eller livsmedelsindustrin. Det finns en stor potential i att ta tillvara på dagens restströmmar. Vi presenterar två profiler inom området och avslutar med en diskussion som förhoppningsvis kan leda till nya idéer och gemensamma projekt.
- Gör biogasanläggningen till ett bioraffinaderi genom att ta tillvara vätgas och fettsyror. Mohammad Taherzadeh, professor i Bioprocess Technology på Högskolan i Borås.
- Pappersbruk som källa till biogas, biokol, bioplast och fiskfoder. Maria Sandberg, docent i Miljö- och Energisystem på Karlstads universitet.
- Diskussion om deltagarnas möjligheter att utveckla sina egna materialflöden och processer
Frukostmötet är tisdagen den 29 augusti kl 8.00-9.00. Välkommen! |
|
|
|
| Tidigare temadagar inom Waste Refinery har handlat om plast i avfall och i början på april i år har vi startat ett projekt kring analys av plast i hushållens restavfall. RISE är projektledare och övriga partners är Göteborg Stad, Renova och Stenungsunds kommun. Projektet finansieras av Klimatledande processindustri, Avfall Sverige och Renovas utvecklingsfond. Syftet med projektet är att ge en ökad förståelse för vilken klimatpåverkan ingående avfallsfraktioner i hushållens restavfall har. |
|
|
|
Rickard Heed, affärs- och marknadsutvecklare på NSR, som är ny medlem i Waste Refinery
Vad är företagets verksamhetsidé?
Oändligt liv för våra resurser är vår vision. Det handlar om att göra det bästa möjliga med det avfall som kommer ur både en miljö och lönsamhetssynpunkt. Vi tar vår utgångspunkt kring ett par fokusområden där vi har rådighet och störst påverkansmöjlighet. Ett fokusområde är trä & trädgårdsavfall. Där arbetar vi för att få ner miljöpåverkan från våra komposter samtidigt som vi återför näringen och gör biokol från det ris och grenar som kommer in till oss. Samtidigt som vi producerar 1500 ton biokol som är näringsbärare och nyttogörare till våra planteringsjordar så skapar det en kolsänka på 3500 ton och fjärrvärme till ca 1000 villor.
Hur kom ni från idé till där ni är i dag?
2018 ansökte vi via klimatklivet om att få uppföra en pyrolysanläggning av vårt trädgårdsavfall och göra biokol. Ansökan beviljades 2019 och arbetet kunde påbörjas. Anläggningen är nu under commissioning och resultatet ser lovande ut. Resan har varit brokig för det är ett högt säkerhets- och kvalitetstänk kring en komplex process. Det har varit en utmaning att få ett trädgårdsavfall att fungera som råvara till en pyrolysprocess men det ser nu bra ut.
Några specifika lärdomar som ni snappat upp på vägen?
När man är väldigt tidigt in på en omogen marknad som biokol är det viktigt att omge sig med leverantörer som delar samma ambition om att uppföra en anläggning som får utvecklas under projektets gång. Det tar tid att utveckla en ny typ av process och det är viktigt att inte förlora kvalitetsarbetet under tiden. Vi har omgett oss med många duktiga pionjärer inom biokolsområdet och det vidareutvecklar vi nu till ett nätverk med likasinnade som också har ambitioner att bygga upp fler biokolsanläggningar.
Vad ser ni som den största anledningen att gå med i Waste Refinery?
För att få inspiration från kollegor i samma bransch med liknande utmaningar.
Vad har företaget för planer under 2023?
Att säkerställa driften på det samhällsviktiga uppdrag vi har med att samla in och återföra resurser till regionen. För biokolsanläggningen är det att komma upp i de 1500 årston som förväntas.
|
|
|
Öppen inbjudan till disputation
Torben Bauer, LTU Avfallsteknik, 16 juni kl 10:00. ”Sustainable Sewage Sludge Management - Addressing Multidisciplinary Challenges” vid Luleå tekniska universitet i hörsal C305 eller online via Zoom.
Denna doktorsavhandling fokuserar på tvärvetenskapliga utmaningar inom hantering av avloppsslam och hur de kan hanteras för att öka hållbarheten. Avhandlingen identifierar utmaningar inom olika discipliner och presenterar potentiella lösningar för att göra hanteringen av avloppsslam mer hållbar. De diskuterade utmaningarna omfattar följande områden: lagstiftning (EU och Sverige), uppfattningen om avloppsslam (Sverige), forskning om hantering av avloppsslam (internationell) och kombinationer av behandlingsmetoder.
Tracking waste prevention progress — A narrative-based waste prevention monitoring framework at the EU level
Denna rapport föreslår en ny uppsättning indikatorer för att övervaka långsiktiga trender inom avfallsförebyggande. De fokuserar på drivkrafterna bakom avfallsgenerering, avfallsförebyggande policyer som möjliggör och resulterande resultat i minskat avfall och utsläpp. Läs rapporten HÄR.
European Environment Agency (EEA) rapport om Europas sekundära råvarumarknad
Marknaden för sekundära råvaror (SRM) är avgörande för en cirkulär ekonomi. Detta eftersom SRM möjliggör att återvunna material återinträder i produktionsvärdekedjan, vilket resulterar i minskat beroende av primära resurser. Denna roll är erkänd i EUs cirkulära aktionsplan för 2020. Men om policys ska hjälpa till att etablera eller ytterligare utveckla sådana marknader finns ett behov av att bättre förstå den nuvarande fragmenterade SRM-marknaden i EU. Tips! Googla på ISBN numret så hittar ni direkt till rapporten. LÄS MER
Europas kapacitet för textilåtervinning kartlagd
Kapaciteten för att återvinna mer textil i Europa är stor. Det visar en kartläggning av ett 30-tal aktörer inom sortering och återvinning av post-konsument-textil i Europa som har gjorts inom forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder. Aktörerna finns runtom i Europa och har lovande tekniker för att kunna ta hand om vårt textilavfall. LÄS MER
EU och cirkulär ekonomi
EU-kommissionen har publicerat ett uppdaterat ramverk för övervakning av unionens utveckling mot cirkulär ekonomi. Slutsatsen är att det är tydligt att EU behöver minska sin resurskonsumtion och avfallsmängder om man ska nå sina mål. LÄS MER |
|
|
- Uppbyggnaden av hållbara och biobaserade värdekedjor. I den här utlysningen ger Energimyndigheten stöd till forsknings- och innovationsprojekt som bidrar till omställningen av energisystemet, genom att utveckla kunskap och kompetens för uppbyggnaden av hållbara och biobaserade värdekedjor. Sista dag för ansökan är 11 september. LÄS MER
- Ökad resurseffektivitet, industrins bidrag till en cirkulär ekonomi. För att svensk industri ska kunna bidra till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi krävs att existerande lösningar förbättras och i många fall att nya lösningar utvecklas. Vinnova vill med den här utlysningen bidra till ett effektivt nyttjande av materialresurser genom att finansiera innovationsprojekt. Sista dag för ansökan är 25 augusti. LÄS MER
- Konceptutveckling av innovationer med affärsfokus. Ekonomiskt stöd för att utveckla ett affärskoncept. Har ni en innovation med affärsfokus och potential att bidra till omställningen till ett hållbart energisystem? Nu kan ni söka finansiering hos Energimyndigheten för att utveckla ert affärskoncept. Sista dag för ansökan är 8 juni, vilket är kort om tid - men utlysningen planeras att öppna ytterligare en gång under 2023. LÄS MER
- Ekonomiskt stöd för att testa och utveckla en innovation med kund. Har ni en innovation med affärsfokus och potential att bidra till omställningen till ett hållbart energisystem? Nu kan ni söka finansiering hos Energimyndigheten för att testa, verifiera eller validera en ny produkt, lösning eller tjänst med kund. Utlysningen är återkommande och ett ytterligare tillfälle att ansöka kommer i slutet av 2023. Börja planeringen redan nu! LÄS MER
- BioInnovation Hypotesprövning steg 1 - Nyskapande projekt med hög risk. Vinnova stödjer nyskapande, mindre forsknings- och innovationsprojekt som behandlar en radikal och innovativ frågeställning. Det innebär att nyhetsvärdet och osäkerhetsfaktorn kan vara högre än i mer traditionella projekt. Ni kan söka det här erbjudandet vid valfri tidpunkt under året. Sista dag för ansökan är 5 september, men det finns flera olika ansökningsperioder. LÄS MER
- Tekniska och sociala innovationer för hållbar mineral- och metallförsörjning. I denna utlysning finansierar Vinnova tekniska och sociala innovationsprojekt som möter de samhällsutmaningar som definieras i forsknings- och innovationsagendan för hållbar gruvdrift och metallutvinning samt Agenda 2030. Sista ansökningsdag är 14 september. LÄS MER
|
|
|
Vill du veta mer om vilka fördelar ett medlemskap i Waste Refinery ger förutom tillgång till ett intressant nätverk? LÄS MER
Välkommen att kontakta verksamhetsledare Carl Jensen.
Telefon: 010-516 5611
|
|
|
|
|
|
.jpg)
